Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning

klart.se

 

 

 

Äspnäs


 

Äspnäs var länge den nordligaste utposten i landskapet Jämtland. Långt in på 1700-talet beskrevs byn som liggande "opp under fjället". Det var förmodligen svårt att få marken så bärkraftig att den kunde föda en familj under en längre tid. Det är kanske därför byn under långa tider anges som "ödegård". Äspnäs var helt säkert bebodd före digerdöden (omkr. 1350), men att det - enligt sägnen - fanns tre gårdar då är knappast troligt.

 

De första uppgifter vi har om byn finns i jordeboken från 1550. Där nämns att "Lasse i Espenäs" betalat 2 skinn (lekatt) i skatt samt 1 skinn och 4 gråskinn (ekorre) i avrad. (Avrad är arrendeavgiften för kronans mark = avradsland.)
I de svenska räkenskaperna från ockupationsåren (1564-1571) nämns byn bara i jordeboken för år 1568, och då som ödegård.

 

 

 Fr o m 1613 nämns "ödegårdsmännen" vid namn och år 1629 vet vi för första gången vem han var: "Jens i Öyen", Jens Joenssen, brukare av hemmanet nr 5 på Öhn.
Ödegårdsmännen bodde förmodligen inte på gården, men de utnyttjade marken till slåtter och odling.

År 1636 kom dock två män för att röja och bygga två gårdar i Äspnäs. De var Jon Jenssen, son till ovanstående Jens, (Äspnäs Nr 1) och Nils Andersson (Äspnäs Nr 2) som betalade 4 daler var i bygselavgift (till danska kronan).
Gårdarna var bland de mindre i Ströms socken , de skattade för endast ett tunnlands utsäde vardera.

 

 

År 1696 hölls husesyn i byn och gårdarna hade då expanderat och hade bägge ungefär: 2 hästar, 10 kor ,10 får, 10 getter, 2 svin.
Det gemensamma kvarnstället låg vid Allån, en halv mil från byn och fäbodarna fanns på södra sidan sjön vid nuvarande Bonäset.

 

 

Bönderna i Äspnäs behövde inte utrusta och underhålla några soldater under det svenska indelningsverket utan betalade direkt en avgift, den s k årliga räntan.

Källa: Hansson, Georg Byarna i Ström på 1600-talet, Häfte 3, 1991. Karta (1784)

 

 

Risnäset

 

 

På vårtinget 1774 anhöll Jöns Persson, Äspnäs, att få anlägga nybygge på Vedjeön och Häradsrätten beslöt att syn skulle hållas på den tilltänkta trakten. När denna syn skulle verkställas, 28 och 29 juni 1774, hade emellertid Jöns Persson ångrat sig, eftersom han var rädd att korna skulle äta den giftiga sprängroten, som växte på Vedjeön.
Synemännen begav sig då till en annan trakt som redan var något upparbetad och som låg väster om sökandes gård. Marken bestod av mycket god åkerjord med sandmylla på fast botten. Några stenkast från denna trakt, på det s k Risnäset, var jorden också av mycket god beskaffenhet och lämplig för uppodling.
Följande slåtterlägenheter synades: Skarvsjön, Vidjeägorna, Västermyran, Önevågsdalen, Södra Långmarken, Skalmyran och ett sund vid Alavattnet. Kvarnställe skulle delas med Åspnäsborna.
Jöns Persson förklarade att han gjort denna ansökan för sin yngre son Göran Jönsson, som alltså skulle få detta nybygge. Grannen Erik Göransson, hade inget att erinra mot anläggande av nybygge på Risnäset, som låg 1/8 mil från dennes gård. Landshövdingens resolution för nybygget utfärdades 22/8 1775. Skattläggning av hemmanet utfärdades 16/5 1798.

 

 

Göran Jönsson brukade nybygget fram till 1807 då han genom avhandling med Hans Hindricsson bytte hemman med denne.
Hans var brukare av kronohemmanet Alavattnet nr 2 som Göran nu övertog. För detta hemmansbyte hölls syn 9/10 1812, och enligt syneprotokollet fanns på Risnäset en gammal mangårdsbyggnad med 2 rum och kammare. Hans Hindricsson ville riva mangårdsbyggnaden eftersom den var i dåligt skick. Han tänkte bygga nytt hus strax söder om gamla gården och han hade på nya platsen byggt stall, lada samt källare med överbyggd bod och dessa byggnader var i gott skick. Vid gamla gården fanns häbre, kornlada, stall och hölada och de byggnaderna var i någorlunda gott skick. Öppna åkern synades, och enligt syneprotokollet bestod den av "steril och grov sandmjälajord af mager art".

 

 

År 1834 överlät Hans Hindricsson hemmanet på sönerna Jonas och Erik, och Häradsrätten beviljade 1841 den begärda klyvningen av hemmanet. Jonas Hansson överlät sin hemmansdel 1843 till Jöns Göransson, som var son till förste nybyggaren på Risnäset

 

 

 

 

 

Fältjägaren Anders Palm, från Hammerdal, anhöll 1831 om tillstånd att få anlägga nybygge på en trakt kallad Skärboåsen och som skulle ligga en mil norväst om Äspnäs, men detta nybygge kom aldrig till stånd. År 1842 köpte Palm i stället 1/10 av hemmanet Risnäset. Denna del, som i handlingarna kallas "Höswädet" eller "Höswed" och senare "Sve" utgjorde torplägenhet som Palm upparbetade.

 

 

 

 

 


Källa: Strömsboken Del III:2, häft. 26 (Ströms Hembygdsförenings årspublika
tion, 1969)

 

Källa:

flata.net/flata/aspnas.html

 

 


 

 

Skicka gärna in förslag på vad Ni vill att det ska finnas med på denna sida.

 

 

 

 


 

.